he´s just not that in to you

för lite mer än en vecka sedan tog jag ett beslut angående en relation jag hade, jag avslutade den. fast fortfarande finns ett litet litet hopp kvar hos mig.

igår såg jag en film, en i raden av alla filmer jag sett nu, ganska cheesy, men jag, 29 år, fick ut ngt av den. den hette "he´s not that in to you". den filmen slår nog ganska många tjejer på huvudet, även flertalet killar. men jag tror ändå vi tjejer har en förmåga att alltid vända dåliga saker i en relation till något positivt, eller att det alltid finns en anledning till varför killen agerar eller inte agerar på ett visst sätt.

vi vänner som finns runtomkring förklarar lugnande, klart han kommer att ringa, klart att han är intresserad av en relation m dig, trots att vi vet att han inte visat så mycket intresse. vi är otroligt duktiga på att peppa, för vi vet ju själva hur det är att vara kär och hoppas och tro att den här killen kanske är the one, för ett tag. vi vill ju ha kärlek, bli omtyckt och vara så där förbaskat kär. vi vill ha drogen, kärleken.

sen självklart är inte alla vännerna runt omkring en lika positiva, vissa av oss dömer ut redan efter ett första snedsteg. och har väldigt svårt att höra eller säga något positivt om den "dömde". väldigt få vänner kan klara den gyllene medelvägen mellan dessa två extrema sätt. och allt handlar om hur nyktert man själv kan se på saken, som inblandad i en krånglig relation. hur långt man vill gå, hur länge man vill försöka. oftast väljer man att lyssna på de positiva vännerna, så kan man försöka leva på förälskelsen lite till. för den är ju så ljuv. det är endast du själv som kan bestämma när det är stopp.


och gillar en kille en, då försöker han få tag på dig, och vill träffa dig. annars är han bara inte så intresserad av dig.

så jag går vidare.