lördag 7 februari 2009

appropå stressrelaterade symptomer

precis så som min vän beskriver i sin blogg (länk längre ner) så har jag och många med mig känt. man tycker att man har det det bra i livet, ingenting att klaga på men så får man något problem som är så tydligt stressrelaterat, och man vet inte hur man ska göra för att få det att försvinna.

det har skett för mig flera gånger under flera år. första gången fick jag panikångest ett par gånger och till slut blev det så att jag började hyperventilera och fick åka in till akuten. där trodde de att de berodde på att jag feströkte, tss. sedan fortsatte det och en vän på mitt gamla jobb såg mina problem och ringde till en läkare för att boka tid för mig. där berättade läkaren att det var tydliga tecken på stress jag hade och inte för att jag feströkte! fick lite hjälp som jag kunde ta med mig när jag senare fick panikångestattacker vilket hjälpte mig.

efter det blev det lugnt några år, sedan kom det som ett tryck över bröstet som jag hade under nästan ett år. försökt gå till en psykolog och prata om det. men hon var så fokuserad på att hitta vad som var det stora problemet i mitt liv att jag inte orkade säga något. hon, psykologen, förstod inte att det var ju det som var grejen, att jag inte hade något stort problem, jag tyckte ju att jag hade allting bra. det var bara småsaker inom olika områden, kan jag tänka mig.

sedan har jag lidit av stressacne på mina kinder, vilket är något som tack och lov är på väg tillbaka nu, och har nästan försvunnit helt. men jag har fortfarande mörka ärr kvar, men de kommer att försvinna inom sinom tid. och nu känner jag av något i min strupe sedan några veckor tillbaka. det är första gången jag säger det högt nu, har inte riktigt vågat säga det högt för någon eller för mig själv innan, för att jag vet ju vad det betyder.

men jag försöker jobba med mig själv nu och har äntligen tagit kontakt med ett psykologcenter, vilket jag har tänkt göra i flera år. tänk att få ha bra samtal med någon beteendepsykolog och försöka lära känna sig själv och vilka mönster man har. och framför allt vad man kan jobba på för att må bättre, få bättre självkänsla.

läs min väns rörande inlägg här. hon skriver om att det är tjejer som råkar ut för det men jag har stött på flera killar som har haft samma problem, men visst, det sker i större utstäckning tjejer.

Inga kommentarer: